Nu är det jag som bestämmer

Lyssna på dikten här eller läs dikten här under:

En packad resväska.
Full med allt det jag tar med mig.
De få saker som får utgöra mina minnen.
Lite kläder, en necessär, en handväska.
Ett par foton, ett gosedjur, en berlock.
Det är allt jag bär med mig.
Till det nya livet.

En packad ung tjej på ett flygplan.
För att annars hade jag inte vågat.
Bara ta min väska och gå.
Utan att veta vart.
För att jag tänkte att detta är enda sättet.
För att det var, enda sättet.
Till ett nytt liv.

Packat med folk i strömmen som går av.
I ett nytt land, utanför en stor stad.
Semester för många, allvar för mig.
Måste bevisa att jag kan.
Visa mig själv att jag kan.
Måste, för det finns ingenstans att återvända.
Det här är det nya livet.

Packade känslor inskuffade i ett hörn.
För att de inte ryms i resten av kroppen.
Bland rädsla, illamående och tvivel.
Bland kamplust, tro och adrenalin.
För att äntligen är det dags.
För att nu börjar det nya livet.
Nu är det jag som bestämmer.